Livet med Nowa

Jag hatar att sitta i telefon kö, jag hatar folk som inte fattar hur man betalar ut pengar. Jag hatar allt just nu.

Goderafton, jag känner en kvinna. Hon känner även mig. Coolt va? Den kvinnan är den mest underbara som finns. Finns bara två ord för henne - She´s fabulous ( Okej, har kollat lite mkt på sex and the city).

Vet ni vem hon är ? Ni har säkert listat ut det vid det här laget. Min kvinna Denise Von Linkan Lindqvist. Hon är min bästaste bästaste bästa vän.Min vapendragare. Det är hon som vet allt om mig, den är henne jag har förtroende för. Det är hon som jag skrattar,gråter,skriker på folk med. Det är hon och jag som är oskiljaktiga. En dag med oss och du skulle önska att du fick vara en av oss. Men så lätt går de tyvärr inte. Vi är orginalernas orginal. Hon är min andra halva. Till råga på allt så kommer ni inte tro era älvformade öron nu. Hon är en frisör också. Egenlärd sådan. Är det någon som kan hår så är det hon. Så om ni vill ha hollywood burr call her. She´s fabulous !

Här ligger man i sängen helt orkelös(vilket börja bli vardag iofs) har vart ut med vovvarna. Ty är här lite titt som tätt då min underbara syster jobbar långdagar. Han är så söt, lätt den snällaste staffen jag mött. Han är lite utav min idol. Skit samma här ligger jag åter igen och funderar över min framtid. Sånt ger mig fan ångest, rejäl jävla ångest. Jag tror jag vet vad jag vill, men ändå så tvekar jag. Jag slits mellan två drömmar kan man väl säga.
Jag sökte högskola nu till våren,jag kom inte in i första urvalet som jag förstod av antagningsbeskedet men tydligen kom jag med ur andra hands urvalet. Jag var sååå lycklig, jag skulle få plugga till något jag verkligen ville bli, men jag vaknade snart av att de stod längst ned att du är nu struken ur denna utbildning då du varken svarat ja eller nej. För en sekund vart jag förkrossad hur kunde jag missa att svara . Jo svaret är enkelt jag är så himla disträ. Jag jämför mig själv rätt mycket med en guldfisk.Tre sekunders regeln. Det kan göra mig så pissed of. Jag hade chansen men jag missade den.

Så vad gör man nu, bryter ihop och kommer igen. Hittar ett jobb man vantrivs med men känner sig tvungen för att kunna plocka ut en trevlig summa den 25:e. Nää det är inte jag..inte längre. Jag vill göra nått jag trivs med. Jag kommer att lyckas med det, kanske inte idag, kanske inte imorgon, men ändå kanske jävligt snart. vad vet jag igentligen? Inte ett dugg. Vi får se helt enkelt.

// Josephinee.

 Soppa ikväll. Enkelt,inte supergott men otroligt fettsnålt! Det är det viktigaste.
Vad blir det imorn? Brocolli och ungsbakad bläckfisk?
Träna ikväll vara bara och glömma. Hann inte riktigt i tid.

Alltså detta funkar inte längre. Jag är kräsen som en katt. Jag äter bara det jag absolut absolut tycker om, och i det är det bara typ fläskfille,kycklingsallad eller martins egna kycklingröra med färsk pasta. Jag har helt enkelt kommit in i en period igen när jag inte är sugen på någon mat alls. Det är skit jobbigt,så fort jag tänker på mat så mår jag dåligt. Detta är inget bra tecken. Orkar inte med en repris från 2008. Snälla låt mig slippa.

Nu ska jag försöka öppna mina sinnen lite mer, våga prova lite mer mat som jag inte brukar äta så får vi se om det blir bättre. Jag hoppas det iaf. Ja listan på mat som jag vägrar kan göras hur lång som helst och kvar bli alltid mackor mackor o åter igen mackor. Igår på träningen kände jag mig verkligen hur kass som helst. Känns som benen inte bär en. Har inte kraft kvar på nått vis. Kanske kan de bli bättre kanske inte .

En sak är säker, det är hur jobbigt som helst.

Den första är grym, det är iofs den andra också. Men vi börjar i kronologisk ordning så ni fattar poängen.

Jag har helt enkelt inte bloggat så effektivt för jag har haft tippar, dvs man kommer åt bokstäverna brevid den man igentligen vill trycka på, vilket vi sin tur leder till att man måste radera o det i sin tur att man blir irriterad för att det tar typ 2 dagar att skriva ett inlägg.

Men anledning nummer två är vass kan jag lova. Jag skiter i att jag har tippar idag och att det tar mig två dar att skriva ett inlägg för nu äre såhär gott folk. MIN ROSA LAPPIS HAR KOMMIT. MIN BABY, MIN SKÖNHET, MIN STOLTHET. Inte så konstigt att man är glad. Jag har väntat så länge för denna skönhet. Nu kommer vi bli ett med varann. Jag tror vi kommer att trivas ihop jag o datorn. Jag ser mig själv i den på nått sätt. Oh lord nu babblar jag bara för jag har ett lyckorus.

Jag har även insett något som jag är mindre förtjust i. Att vårt hem blivit ett teknikoffer. Just nu är det för mycket teknik för mitt eget bästa. För tillfället kan man hitta inte mindre än 3 st platt tv:apparater, 3 bärbara datorer, 1 stationär, 1 Xbox.. jag slutar där listan kan göras lång. Så nu är min man är på jobbet tänkte jag passa på att städa ur lite här hemma. Hoppas han inte märker nått när han kommer hem bara.

So long långkalsong!

2008 har vart ett mycket intressant år, det har vart de värsta men även det bästa i mitt liv. Det värsta vill jag inte delge er, men det bästa kan ni gott få höra. Jag har skaffat en hund med världens bästa kille, samt så passade vi på att förlova oss på julafton. Vilket vi pratat om länge. Sen har jag även hunnit med att flytta från Vega hit till Stora Gatan vilket jag inte ångrar för en sekund. Jag tror även att jag förändrats en del under det gågna året. Jag har växt, har kommit på vilka prioteringar som man måste göra. Jag har helt enkelt fått en helt annan förståelse för vad riktig kärlek är och hur lätt jag skulle kunna gå igenom eld och vatten för den. Frågan är kan 2009 matcha förra året ? Let´s see!


Tjingeling