Livet med Nowa

Jag är så jävla trött att hela tiden få kämpa kämpa och efter det kämpa ännu mer. Jag ångrar för mycket av mitt handlade just nu, så mycket att jag måste stanna upp och tänka, varför ?! Förmodligen kommer jag göra om samma misstag igen och igen och kanske igen efter det.
Jag trodde ärligt talat jag var starkare än såhär,men bara erkänna. Jag är inte det . Vissa små saker kan knäcka mig totalt. Även fast jag lovat mig själv mer än tusen ggr att det inte ska få göra det. Jag vet att om situationen hade vart annorlunda så hade jag inte brytt mig lika mycket, jag hade kanske stannat upp men skakat av mig det lika snabbt och tänkt livet har så mycket mer att erbjuda. Men nu situationen tyvärr inte annorlunda, utan den är precis såhär. Varken mer eller mindre. När allt kommer omkring så hjälper det inte hur mycket du en anstränger dej, för det kommer aldrig räcka ändå. Ska man ge upp eller ska man kämpa vidare lite till ändå. Frågan är ju kan det bli värre ?!

Jag vill bara fly iväg bort från alla problem och alla funderingar. Där det enda som räknas är vad jag vill göra, och där jag får precis allt jag vill ha . Så som det brukar vara här hemma, men som det inte länge är. Jag har förändrats väldigt mycket, jag har alltid trott att jag får allt jag vill ha. Det är så fel. Så orelistiskt att jag nästan kvävs.
Men jag vet att detta är bara en period i mitt liv, som jag kan skratta åt om ett tag, eller hur . Säg att det är stå för annars vet jag inte om jag kommer kämpa vidare. Några tårar finns knappast kvar att spilla heller. Dom är helt slut och det har dom vart för länge. Jag tror att Bali skulle passa mig, men är de samtidigt är rätt att fly från alla problemen istället för att bara inse att det är nått man måste leva med. Jag har inte ens något svar på det. För tillfället vill jag bara bort, slippa smärtan och allt som den lyckas dra med sig.