För tillfället har jag precis hämtat in en rymningsbenägen Zlatan från granntomten medans Tempo kollar på mig och undrar när det är dags för bus! Att dom bara orkar dessa två ?
Pappan min kom och hämtade mig idag runt 3 snåret och destination Sura var nästa stopp.
Riktigt skönt att komma hem och bara "vara". Fattar inte varför det känns som värsta idyllen när man kommer hit ? Kanske för att det inte finns några krav här utan man bara är. Gör vad man vill, när man vill! Inte för att jag igentligen har några större krav på mig hemma på Stora Gatan heller men där klarar jag bara inte av att se en överfull tvättkorg och en diskho som är full med disk. Då måste jag ingripa. Annars kan jag liksom inte relaxa. Men här är det andra bullar. Här kan man bara titta på tv och vänta på att maten ska vara serverad. Det enda man behöver göra är att gå till bords. Så min idyll är verkligen här i Sura, i mitt barndomshem bort från allt stress och flyttpack inne i stan.
I förövrigt saknar jag min top of the star Lina nå kopiöst. Vi har inte kunnat jobbat som vi borde göra pga att hon flyttat ut till Bushen och därifrån är förbindelserna till civilisationen rätt dåliga. Sånt gör att man blir less. Vad ska man göra när man inte har sin bästa Lina nära till hands hela tiden som man haft innan. Livet är jobbigt hörrni. Tur att telefonkommunikation är ett faktum.
Anyway Lina, du är bäst! Vågar inte ens tänka på hur tomt de blir utan dej när du flyttar vännen.
