Tack Bombadier Arena för stödet igår ni var underbara. Fall någon undrar vad som hände, så har jag knappt svar på det själv. Men någonstans är enough enough. Jag ångrar mig inte en sekund, hade gjort om samma sak varje dag i veckan om det hade behövts.
Imorse låste Älsklingen in mig i sovrummet, paniken spreds sig. Min första tanke var -"ska jag sitta här till fyra-fem då M kommer hem"- Där satt jag i två timmar och funderade på hur i hela helvetet jag skulle ta mig ut. Mobilen var i vardagsrummet så det fanns ett alternativ som jag såg. Knyta lakan och fira ned mig och Zlatan från balkongen. Hur tror ni det gick?
Det berättar jag senare, tills dess för eran fantasi flöda. En sak är dock säkert; M måste fixa handtagen NYSS här hemma så detta ej händer igen. Buuhuu läskigt vare.
Puss
