Vardagshjälte
2010-08-18 @ 15:42:35Jo men tackar, kan lika gärna hosta upp civilkurgagepriset när vi ändå håller på.
Det var igentligen som vilken torsdag som helst. Zlatan och jag hade tagit vårt vanliga varv runt djäkne, klockan var efter 21.00 vilket innebär att koden på framsidan inte funkar då och nycklar är nått jag sällan bär med mig, så nu vet ni det också. Hur som haver så gick vi in på baksidan där det ALLTID går att komma in med kod, iaf så ser jag då att dörren brevid porten där vi går in inte var som den bör. Nycklarna satt i alltså. Jag tänkte först att dom kanske bara skulle in o hämta nått för att sedan komma ut så jag tänkte avvakta till dagen efter för att se om problemet kvarstod. Vilket det naturligvis gjorde. Jag tänkte först gå in för jag tänkte att de MÅSTE ligga en döing där, men döm av min förvåning så blev jag avråd. Kan tydligen betraktas som intrång så jag skickade in nycklarna i brevlådan istället.
Dagen därpå så träffar jag mannen som bor där och eftersom man är typ är älskad av alla grannar så började han såklart bubbla och varav vi kom in på nyckel händelsen. Karln var så glad på mig för att jag var en så duktig och skötsam ungdom. Man tackar igen. Däremot hade han och hans sambo haft nyckelproblemet på tal och hon var övertygad om att hon inte hade råkat lämna nycklarna i dörren. Han sa att hon var envis som är reeev för visst fan hade hon det. Till det väsentliga i detta extremt överambitösa inlägg så kom iaf hans kvinna upp och hade lagt ett brev åt mej i min låda. Där var det ett supergulligt kort med massa blomstercheckar i. Hade iofs hellre tagit ett presentkort på typ Vera Moda eller nått då jag inte är det minsta intresserad av blommor och ser absolut inte charmen i dom. Men väluppfostrad som jag är så tänker jag inte be henne byta :)
Så nu vet ni vilken jävla fin medmänniska jag är. Blev bara tvungen att berätta om denna störtsköna händelse.
Puss på er goldies till nästa gång!
Kommentarer
Trackback