Ett livstecken!

2010-02-15 @ 10:36:46


Såhär är det att min status är mindre bra för tillfället. I fredags morse så fick jag världens magsmärtor efter det så har jag bott på toaletten, tänkte att det skulle ge sig men när det vart lördag eftermiddag ringde vi till slut till sjukvårdupplysningen där ordinationen var att vi skulle åka in omgående då jag inte fått behålla något alls under ca ett dygn, dessutom blev jag mer och mer orkelös till slut låg jag bara i plågor och har inte orkat svara i telefon, har knappt orkat pratat med Älsklingen som funnits vid min sida hela tiden.

Fick komma hem på kvällen i lördags sen dess så har jag fortfarande haft problem med att äta så har gått ned ca 5 kg. Hoppas mina krafter ska alltmer komma tillbaka och att jag orkar ringa alla som ringt till mig och dessa dagar som jag vart liggandes. Befinner mig för tillfället i Sura hos modern och fadern för att få hjälp med Zlatan medans M jobbar. Men kan säga att detta har lätt varit dom jobbigaste dagarna på länge. Har inte ens orkat resa mig upp utan att ha känt mig döende. Men nu hoppas vi på vändning iaf. Dags att återta sängläge här.


Om jag bara..

2010-02-04 @ 15:08:38

Tryckte ned mitt sönderfärgade huvud på kudden nu skulle jag somna på en gång. Bums, med det samma.
Men då blir det inge Carpe Diem och det är ju dumt.

Har vart ute med två rikiga bestar idag på Djäkne. Gör helst inte om det igen. Jag kan bara konstatera att jag var dygnsvettig när jag kom hem. Pjuuuh


Inställd match igår resulterade i träningsmatch mot juniorerna. Det var trevlans men framför allt var det peace!


Avslutningsvis vill jag bara påpeka att jag är så stolt över er mina läsare som inte ger upp hoppet om mig fast jag aldrig uppdaterar här. Ni är ändå inne och kollar varje dag och hoppas på mirakel. Man blir fan tårögd!